Den 13 september publicerar vi höstens byggmarknadsprognoser med bedömningar för alla segment och byggnadstyper fram till år 2025.
På den här sidan kan du läsa vad våra svenska och norska analytiker har att säga om arbetet med prognoserna och vad de tror om byggmarknaden framåt.
Rasmus Evaldsson
Vilken är din roll i arbetet med prognoserna? Min roll som går i stort sett ut på att effektivisera processer, ansvara för modellutveckling samt bearbeta och sammanställa data till våra
analytiker. Jag arbetar också mycket med visualisering och framställning av datat som publiceras i vårt egenutvecklade visualiseringsverktyg.
Den här hösten har vi diskuterat deflatorer mer än vanligt, berätta vad är det och hur ser sambandet till prognoserna ut? En deflator är vanligtvis ett prisindex som separerar reell tillväxt dvs. volymökningar från tillväxt som beror på prisförändringar. I våra prognoser används olika deflatorer för att justera för prisförändringar och räkna om dataserier från löpande till fasta priser. I och med att inflationen just nu är ganska hög så ska deflatorerna fånga upp hela prisförändringen.
Marte Herje Strømme
Berätta, hur går det för norsk ekonomi just nu och hur har det påverkat byggandet hittills?
Aktiviteten i den norska ekonomin är fortfarande relativt god. Vi ser dock att aktiviteten planar ut och det är framför allt bygg- och anläggningsbranschen som bromsar tillväxten i ekonomin. Branschen är känslig för konjunktursvängningar och känner ofta tidigt av skiften i ekonomin. Bostadsbyggandet är just nu historiskt lågt och det riskerar skapa långsiktigt negativa effekter på samhället och ekonomin. Räntehöjningar, höga byggkostnader och en dämpad offentlig efterfrågan tynger aktiviteten både inom bygg- och anläggningsmarknaden, så vi går in i en period av långsammare tillväxt. Nu är givetvis frågan, när vänder det?
Vad händer efter det att prognoserna publicerats?
När prognoserna publicerats bjuder vi in alla våra kunder till ett webbinarium som brukar bli välbesökt! Vi presenterar då de nya bedömningarna och berättar om eventuella revideringar sedan den senaste prognosen. Sen är det många av våra kunder som har önskemål om företagsanpassade föredrag och branschföreningar som vill ha presentationer för sina medlemmar, så det ägnar vi en del tid åt. Vi tar också fram en hel del specialrapporter för olika kunder samt hanterar frågor från press och media.
Ludvig Uggla
Hur har bostadsbyggandet gått i Sverige kontra Norge?
Generellt sett har nivåerna på bostadsbyggandet varit jämnare i Norge än i Sverige under de senaste åren. Det senaste årtiondet har det svenska bostadsbyggandet fått en ordentligt skjuts uppåt med en aktivitet som toppade 2021. Det är vid första anblick inte så konstigt att bostadsbyggandet ökat mer i Sverige, men vad som drivit utvecklingen är inte främst de underliggande demografiska behoven utan resursstarka gruppers efterfrågan som ökat i takt med att deras bostäder stigit i värde. Norge möter också en försämrad och utmanande situation framöver, men har inte samma fallhöjd vilket gör den svenska utvecklingen mer uppseendeväckande.
Varför har bostadspriserna inte sjunkit så mycket som man förväntade sig?
Kort sammanfattat är vi inne i en korrigering av bostadspriserna och även om fallet avtagit för att till och med återhämta sig lite grann, är det svårt att se att priserna inte ska ner ytterligare. Med anledning av att inflationen varit mer ihärdig än vad man inledningsvis förväntade sig och att kärninflationen fortfarande är problematisk, kommer vi sannolikt se ett högre ränteläge under en tid framöver. Än så länge har inte alla rörliga lån löpt ut och satts till en ny räntenivå vilket innebär en viss eftersläpning. Samtidigt är aktiviteten på bostadsmarknaden lägre än vanligt och det finns en ovilja att sälja till vad man anser vara ett för lågt pris. När effekten av räntehöjningarna fullo ger sig till känna och pressade hushåll börjar överväga att sälja och köpa nytt för att sänka sina lån och räntekostnader kommer priserna pressas ned. Men än så länge finns det motståndskraft på bostadsmarknaden vilket gör att priserna har stabiliserats istället för att sjunka ner till förväntade nivåer.
Mårten Pappila
Finns det några områden inom byggmarknaden som är mer utmanande att bedöma?
Renoveringar, ombyggnationer och tillbyggnader, det vill säga ROT-marknaden, är mer utmanande att bedöma eftersom det inte finns lika mycket statistik tillgänglig som inom nybyggnation. I den nya prognosen behöver vi dessutom ta hänsyn till det beslut som togs i EU:s ministerråd och i Europaparlamentet i mars i år om ett reviderat energieffektiviseringsdirektiv. Det innebär utökade krav på energibesparingar för alla medlemsländer fram till år 2030 och i detta ingår krav på energirenoveringar av befintliga byggnader.
Vad utmärker våra prognoser från andra aktörers?
För det första är vi ett oberoende bolag, för det andra så gör vi mer detaljerade bedömningar t.ex. ned på olika byggnadstyper och mindre geografiska områden. Dessutom tar vi fram prognoser för alla byggvaror och relaterade tjänster. Sedan i våras är vi en del av Byggfakta Group och har nu närvaro i samtliga nordiska länder – vi har t.ex. just etablerat Prognosecenteret i Danmark och finns representerade i Finland via Forecon Oy. Vår nationella närvaro innebär att vi sitter på otroligt god kunskap om varje lands bygg- och anläggningsmarknad. Dessutom samarbetar vi tätt mellan länderna kring prognoserna, inte minst med våra kollegor i Norge. Som sista punkt vill jag också nämna vårt medlemskap i det europeiska analysnätverket Euroconstruct vilket innebär att vi täcker in bygg och anläggning i hela EU samt Storbritannien.
David Lund
Tror du att det kommer bli några större revideringar i den här prognosen jämfört med vårens?
Till följd av att vi har högre räntor än vad som antogs i vårens bedömningar blir utvecklingen på byggmarknaden något svagare än väntat. Ökningen av byggkostnaderna har också varit något kraftigare än vi trodde och dämpar volymutvecklingen på delar av bygg- och anläggningsmarknaden.
Finns det några betydande skillnader mellan den norska och svenska byggmarknaden? Under de senaste 10-15 åren har det byggts betydligt fler byggnader per capita i Norge än i Sverige, även om skillnaderna har minskat. I Sverige finns också en betydligt högre andel privata fastighetsägare än i Norge vilket skapar en annan dynamik i efterfrågan på ROT-arbeten.
Martin Armand Tavanger
Vad gör byggmarknaden till en så intressant bransch att bevaka?
Byggbranschen ägnar sig åt något mycket samhällskritiskt och konkret. Dessutom har sektorn en nyckelroll i ekonomin och utgör en viktig indikator för att bedöma hur näringslivet och ekonomin mår. I franskan har vi uttrycket: "När byggnader går bra är allt bra". Som nationalekonom får man använda många av sina intressen och kunskaper när man bevakar och analyserar marknaden.
Prognosesenteret publicerar även anläggningsprognoser i samband med det ordinarie prognossläppet, hur ser utsikterna ut för det segmentet?
De nya prognoserna för 2023 visar på fortsatt volymtillväxt på marknaden för första gången sedan 2019. Tillväxten beror på ökat underhåll av alla typer av byggande, särskilt vägar. Den kraftiga ökningen av underhållet kommer att uppväga en liten minskning av den totala investeringsvolymen. Tillväxten kommer att fortsätta under de kommande två åren och till och med fördubblas 2025, främst på grund av större väginvesteringar.
Peder Bjørnseth Hansen
Berätta om din roll i prognosprocessen?
Min roll är att bevaka och kommunicera kring vad som rör sig i både den norska och internationella ekonomin. Byggbranschen är ju en otroligt cyklisk bransch, så vi behöver ha mycket bra koll på makromiljön för att kunna göra solida antaganden som ligger till grund för våra prognoser. I höstens prognosomgång behöver vi ta hänsyn till den nyligen antagna EU-förordningen som handlar om energieffektiviseringar i byggnader. Förutom att det påverkar standardkraven för nya bostäder och kommersiella byggnader kan det på sikt påverka aktiviteten, särskilt på ROT-marknaden eftersom många befintliga byggnader inte uppfyller de nya standarderna och därmed kommer att behöva uppgraderas.
Kan man tänka sig att ovädret Hans får effekter på bygginvesteringarna i Norge?
Det extrema vädret har lett till enorma översvämnings- och skredskador på byggnader, vägnät och infrastrukturen i allmänhet. Sist jag kollade hade försäkringsbolagen fått in cirka 9000 skadeanmälningar och den norska naturkatastroffondens preliminära kostnadsuppskattning uppgick till cirka 1,7 miljarder norska kronor(!). Naturligtvis måste alla skador repareras och åtgärdas i den mån det är möjligt, så försäkringsbolagen kommer sannolikt att stå för stora andelar av byggföretagens orderlistor under de kommande månaderna. På lite längre sikt är det också troligt att stora investeringar kommer att göras för att minska risken för skador på infrastruktur och byggnader i översvämnings- och skredutsatta områden. Som jag ser det är det troligt att vi i framtiden kommer att behöva göra betydande bygginvesteringar för att förbereda oss för ett mer vått, vilt och extremt väder.
Conny Johansson, dataanalytiker
Vilken är din roll i prognosprocessen?
Min uppgift är att samla ihop, förädla, strukturera och tillgängliggöra vårt data.
Har du någonting att säga kring hur vi arbetar med datat för prognoserna?
Finna många punkter att nämna här. Vi ligger långt fram rent tekniskt och har skapat plattformar för datavisualisering och datahantering som vi kan vara väldigt stolta över. Vi har strukturerat och förädlat enorma mängder data om byggmarknaden som våra kunder har stor nytta av.
Ingrid Engesæter
Du är det senaste tillskottet i teamet och har jobbat i tre månader. Berätta, hur har det varit hittills?
Jag trivs verkligen på Prognosesenteret och har lärt mig mycket nytt och jobbat med många olika projekt redan. Det är en låg tröskel att be varandra om hjälp, och en mycket inspirerande och bra miljö att arbeta i!
Vad var det som lockade dig till att söka till Prognosesenteret?
Jag ville arbeta mer mot kostnads- nyttoanalys och jag gillar att se helheten i saker. Bostads- och byggbranschen påverkas av så många olika faktorer, både nationellt och internationellt, vilket passar mig perfekt. Det var också ett stort plus att det är varierande arbetsuppgifter, mycket ansvar och ett relativt högt tempo.